Vilket bakslag!

Vaknade runt kvart över sex när Johannes alarm gick igång. Det första han säger när han klivet ut i köket är "shit".. Jag slängde mig upp ur sängen och kollade ut, snö, snö överallt och det var inte lite heller.. Jävla skit! Jag visste de hade sagt att det kanske skulle bli snö men jag trodde inte det skulle komma såhär mycket. Irriterad tog jag på mig kläderna och gick upp, visste att jag skulle ha svårt att somna om. Har bestämt mig för att inte gå ut fören senare ikväll när vi ska åka och träna, blir så deppig av det här vädret. Så jag tänker fördriva dagen med att städa, som jag skulle ha gjort igår..
Katten har överskotts energi så han springer fram och tillbaka här hemma, hoppar upp på allt och river ner saker och har sig. Suck.. Släppa ut honom i snön så kanske han lugnar ner sig? Haha!
Jag som hade tänkt att åka till Eskilstuna idag, tur att jag inte bestämde det!


Västervik 2010
Längtar bort.

Mysmorgon!

Lucas & Johannes
Västervik, sommaren 2010


Det har varit en riktig mysmorgon här hemma! Vaknade av att Johannes klev upp och jag visste inte alls vad klockan var, han skulle bara dricka vatten och komma och lägga sig sen. Jag somnade såklart om och vaknade igen av att Johannes kom in med frukost åt mig, så gullig är han! När jag insåg att klockan bara var åtta så började jag skratta för mig själv.. Alltid han att vara så pigg, men det blir ju så när han somnar klockan tio på kvällen i soffan. Jag själv somnade halv två i natt.. Haha!
Nu har Johannes lillebror kommit över och de spelar playstation move. Ganska kul att se dom stå mitt på golvet och fläkta med armarna!

Känns som att det var söndag igår så jag vet inte riktigt vad jag ska kalla den här dagen som faktiskt är söndag.. Vi ska kanske åka över till Johannes mamma idag och hämta våra saker som är kvar där, hon ska ju också flytta ut därifrån snart.
Nu vill jag hoppa fram till maj månad, då det har hunnit blivit lite varmt och skönt ute, känns bra att det går åt rätt håll i alla fall!

Energi

Det är när solen skiner som man verkligen mår bra!
Idag har jag än så länge bara varit på möte på personalstrategerna, vi var bara fem personer där idag! När vi började var vi väl ungefär femton stycken i alla fall. De flesta som har varit med i min grupp har fått jobb, kul för dom men nu tänker jag "men jag då?". Känns som att jag gör allt men ändå finns det inget jobb till mig. 
Men nu tänker jag koncentrera mig mer på att studera, vet ungefär vad jag vill göra och jag kan verkligen inte gå två år till och undra när det är min tur att få ett jobb.
Jag känner mig lite hängig idag, jag är inte sjuk men känner inte att jag har samma energi som jag brukar. Tänkte gå iväg och sola men nej jag sparar mig till tärningen ikväll istället! Måste hitta energi att ta tag i disken också.. Den motivationen är svårare att hitta än att gå och sola till exempel.. Haha!


Vårkänslor!


Åh vad jag älskar att vakna upp och se hur solen skiner och snön sakta försvinner! Har fått riktiga vårkänslor på sista tiden, hoppas allt med snö och minusgrader är borta nu för ett bra tag.
Igår var jag och mitt hjärta och tränade, vi har börjat med det nu och det känns skönt att svetta av sig lite! Tre gånger i veckan tränar vi och det ska jag i alla fall fortsätta med! Efter träningen åkte Johannes och tvättade bilen och jag solade en stund, det var så skönt att lägga sig och bara koppla av, jag somnade nästan.

Idag ska jag gå till personalstrategerna, jag och min grupp i företagskollen ska skriva rent inför redovisningen imorgon. Tror inte det kommer ta så jättelång tid, sen ska jag nog ta mig en långpromenad.

Har funderat på att börja plugga, jag vill inte bara gå hemma längre, jag har tröttnat rejält på att gå upp på morgonen och inte veta vad jag ska göra. Efter jag har sökt jobb på morgonen så vet jag inte vad jag ska göra av dagen. Måste ringa min studievägledare och boka tid, var där förra veckan man då hade jag tappat bort mina betyg... Men nu är dom funna igen!

Nu ska jag göra mig i ordning så jag kommer iväg någon gång, ha en bra dag!

Nu har jag äntligen insett.

Jag har nu insett att det kanske var meningen att det skulle bli såhär. Det är hans förlust absolut inte min, vill han inte ha mig i sitt liv så får det bli så.
Det finns många som har förlorat sin pappa på ett eller annat sätt. 
Jag är liksom inte själv.

Jag har tur som har så underbart fina vänner, min underbara familj och min kärlek.
Så länge jag har er, klarar jag allt!

RSS 2.0